Hallarnas historia



Dominicus Brück påbörjade hösten 1895 sin första fabriksbyggnad i kvarteret. En borglinkande fasad ut mot Kungsgatan. Brück ville ha en vacker slottskänsla över sitt kvarter, vilket stadsarkitekten Karl Flodin ritade fram. Den blev snabbt Norrköpings största ylleproducent, under namnet Brücks Fabriker AB.

Placeringen relativt långt från Motala Ström föranledde en vattenledning från strömkröken vid Refvens grund upp till fabriken, för ångmaskinernas skull. I källaren finns också den gamla vattenpumpen kvar. Enligt ett gammalt kommunfullmäktigebeslut, så ska maskinen få göras till skulptur i Strömsparken. Den är dock inte flyttbar med mindre än att man river huset. Byggnaderna anses idag vara ytterst värdefulla representanter för förra sekelskiftets industriarkitektur.

Området på norr var annars ett kulturområde, med stadsteater, fina butiker och konditorier. Både Slottsgatan och Bråddgatan, som går parallellt utmed kvarteret, hyste viktiga inträttningar för stadens invånare. Här uppe på norr var också arbetarrörelsen, frikyrkorna och nykterhetsrörelsen starka.

1914 kom Brücks att ingå i YFA, den stora koncernen av ylletillverkare i stan, som senare övertogs av Holmens bruk.  1970 tvingades dock alltihop stänga ned under textilkrisen då över 900 fabriksarbetare i Norrköping blev arbetslösa. Kommunen köpte hela kvarteret och hyrde ut ytorna till olika verksamheter. Här startade bland annat markisfabrik och tandborsttillverkning.

Området var fortsatt en viktig del av stadens själ. På legendariska Café Broadway satt Eldkvarn och petade ihop sina första låtar. Idag finns en plakett tvärs över trottoaren från Teater Bråddgatan 34 som minner om detta. Under 1970- och 80-talen revs mycket av bebyggelsen i området, men i Brücks kvarter fick det mesta stå kvar. Norrköpings auktionskammare huserade i kvarteret till slutet av 1980-talet. 1992 invigdes så Kulturkammaren i samma byggnad, med anpassade ytor för musik och teaterverksamhet. 2009 flyttade även Norrköpings Kulturhus in. 2011 Grammofon. 2014 startade Företagsateljéerna.

Moa Martinson har för övrigt gestaltat Brücks Fabriker i sin bok Mor gifter sig.

Arkeologi
Arkeologiskt är den här delen av Norrköping så gott som outforskad mark. Gatudragningen var lite annorlunda innan 1800-talet, och kvarteret låg precis i utkanten av det stormaktstida Norrköping. En mindre undersökning gjordes 2006, och då hittades rester av en husgrund med brandrester, vilka daterats till omkring 1640. Troligen förstördes byggnaden i en brand relativt kort efter att den byggts. Lite keramik och glas hittades. Mindre rester av odlingslager har också hittats precis norr om kvarteret, under Slottsgatan.

Länkar till arkeologisk information:
snd.gu.se/sv/catalogue/file/2520

http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/
handle/raa/4831/ro2009_26.pdf?sequence=1

Historisk utställning

För att koppla kvarterets besökare till historien, har vi en permanentutställning med bilder som speglar de gamla verksamheterna. Utplacerade i trapphus, hallar och på gården kan du leta runt och se hur kvarterets historia faktiskt ser ut.

Norrköpings synagoga

Norrköpings synagoga ligger också i kvarteret. 1782 utfärdades det så kallade judereglementet, som innebar att till Sverige inflyttade judar bara fick bosätta sig i de tre största städerna Stockholm, Göteborg och Norrköping.

Carl Ståhl ritade byggnaden, som färdigstäldles 1858, långt innan industrin i kvarteret. Den är byggnadsminnesmärkt och i en nyklassicistisk stil. Församlingen är mycket liten idag, så någon regelbunden verksamhet förekommer inte. Men interiören är mycket vacker.

Här finns ett reportage om byggnaden:
http://www.nt.se/img/2008/9/17/4213288.pdf

Knickedick 2017
26 augusti kl 17:00
På Dynamo

"Hó ska heta Helga"
28 oktober kl 18:00
På Teater Bråddgatan 34

"Hó ska heta Helga"
29 oktober kl 16:00
På Teater Bråddgatan 34